Euro, krona eller klave, eller rent av dollar?

(4 september, 2003)

Ett geopolitiskt perspektiv på kronan, dollarn och euron och de djupare orsakerna till kriget i Irak.

Av Erik Ullman

Debatten om EMU har hittils förts utifrån ett nationellt  nyttoperspektiv. Det har orsakat förvirring och splittring och många väljare tvekar. En pusselbit som saknas för att kunna göra ett politiskt ställningstagande är en geopolitisk belysning av eurons roll i världen som internationell handelsvaluta och mer precist, konsekvenserna av detta för dollarn.  Miljöpartiet slår spiken på huvudet när de beskriver Euron som 'ond', George Bush kunde inte ha sagt det bättre själv.

Lika påträngande som Irakkrigets skeenden lika undflyende och märkliga tycks dess orsaker, det är som i en god skräckfilm, läskigheten är hela tiden där men vi får aldrig riktigt se monstret. Krigets orsaker har debatterats flitigt på internet, av några framförs synpunkten att dessa främst bör sökas i USAs väldiga handelsunderskott och konkurrensen från euron som global handelsvaluta. Det som framkommer är minst sagt förvånande och ger en rationell grund för USAs utrikespolitik och sätter världshändelserna i ett bättre förklarat sammanhang. Resonemanget kan sammanfattas som 'eurohypotesen', om den är riktig står en sak klar, euron som fredsprojekt var bara ena sidan av myntet.

Den största delen av världshandeln består av olja. Oljehandeln bygger på ett avtal med OPEC från 1970-talet som innebär att man i utbyte mot tolererans från USAs sida säljer sin olja bara i dollar. Det betyder att alla som vill köpa olja först måste exportera varor och tjänster till USA för att skaffa dessa, det gör i ett slag dollarn till en lika eftertraktad handelsvara som oljan själv. Genom detta arrangemang och sin ensamrätt att trycka och exportera de gröna sedlarna får den amerikanska ekonomin i princip ett ränte och amorteringsfritt lån i form av varor och tjänster som motsvarar världens handel med olja. Detta är en orsak till USAs fenomenala ekonomiska styrka och Europas lillebrorsroll men också USAs stora svaghet. Lånets amorteringsfrihet gäller bara så länge dollarn är den enda hårdvaluta som kan köpa olja.

Saddams Husseins ondska återuppstod till mångas häpnad plötsligt år 2001 efter tio års tystnad ungefär samtidigt med att det stod klart att hans märkliga och dyra beslut från 1999 att byta oljevaluta till euro plötsligt gick med rejäl vinst på grund av den sjunkande dollarn. I ekonomiska kretsar i USA ledde detta till en chockartad insikt om den katastrof som skulle drabba den amerikanska ekonomin om fler länder såg en lysande affärside i att också notera sin olja i euro. Detta hade Iran gjort och även Syrien av naturliga skäl eftersom det mesta av oljeexporten går till Europa. Om andra länder upptäckte att det gick att köpa olja i euro så skulle de ha euro istället för dollar i sina valutareserver. Av alla dollar i hela världen befinner sig 66% utanför USA och så länge de gör det orsakar de ingen skada men om de skulle börja röra sig hemåt igen skulle USA som världens mest skuldbelastade nation inte längre kunna finansiera sitt gapande underskott, man skulle vara tvungen att ställa in betalningar och en finasiell krash liknande den som drabbade Argentina skulle följa.

Inte nog med detta, en dollar i fritt fall skulle göra att OPEC inte bara skulle se en fördel, utan en tvingande nödvändighet att notera om oljehandeln i euro. På mycket kort tid skulle USA läggas i spillror och göra Europa till nästa ekonomiska supermakt samtidigt som tredje världens dollarnoterade skulder skulle utraderas, allt detta på bara några veckor.

Euron är en ekonomiskt sund och snabbt expanderande valuta som har vuxit från 10% till 20% i världens valutareserver på ett år. Dess intåg i oljehandeln innebär att det inte längre är nödvändigt för Europa eller resten av världen att finansiera USAs handelsunderskott för att kunna köpa olja. För USA innebar konkurrensen att deras underskott plötsligt blivit livsfarliga. Undra på att man gick i taket. I den här situationen hade man två val, att förhandla fram en reform av världshandelssystemet eller att dra i krig. En reform skulle nödvändigtvis innebära förhandlingar om 'den amerikanska livsstilen', därför valde man det senare. 

I ljuset av obevisade massförstörelsevapen, dimmigt krig mot terrorismen och ondskebekämpning i största allmänhet ger eurohypotesen en rationell grund för USAs utrikespolitik och ståndpunkten är väl argumenterad. Euron framstår då som den tydligaste definitionen av ondskan i 'ondskans axel', den enda faktor med signifikans som är gemensam för dessa länder. Ondskan består då inte av något annat än de risker man utsatt sig för genom att missköta sin ekonomi. 

Om man accepterar att euron är den neokonservativa administrationens huvudsakliga men djupt dolda motiv till att anfalla Irak så skingras många rökridåer. Med tanke på konsekvensernas storlek av en dollarkrash framstår hotet från massförstörelsevapen och terrorism som småpotatis. Förutom att exponera världspolitiken i all sin cynism ger också eurohypotesen vid handen att vi, i Europa, faktiskt befinner oss i krig. Inte ett militärt sådant utan ett ekonomiskt, tyst, osynligt och för de flesta okänt där USA i första hand slår till mot våra, eller i varje fall eurozonens 'kunder', det onda Irak, Iran och N. Korea. Med en fantastisk medial uppbackning lyckas de till och med att uppbringa ett visst stöd från oss själva.

Tanken att euron är orsaken till Irakkriget är på många sätt befriande. Man behöver inte längre oroa sig så mycket varken för ondskan, terrorismen eller massförstörelsevapnen. Muslimerna är inte längre våra fiender och alla känslor investerade i de senaste årens mediaflöde kan släppas. Kvar blir bara den bistra misstanken att alltsammans var en del i ett krig om våra huvuden och deras kroppar för att hindra euron att ta marknadsandelar.

Eurohypotesen skiljer sig från en konspirationsteori genom att kunna falsifieras. Misstanken kan motbevisas och vederläggas genom att USA deklarerar att man inte motsätter sig att Irakisk oljeexport till Europa fortsätter att noteras i euro. Detta måste vara ett krav för att acceptera USAs inbjudan att 'hjälpa till' i Irak. 

Tills vi vet detta kan misstanken hållas öppen och vi får tid att lära känna dess tankeväckande kvaliteer. Sedan säkerhetsrådet 'splittrades' fick vi göra det tuffa valet liksom mellan en mördare och en lynchmobb, ett val som är enkelt men oerhört kostsamt. Om eurohypotesen är sann och den post Saddamska oljan från Irak noteras i dollar, har USA såvitt det ser ut i praktiken tagit 11% av världens olja från eurozonen. För detta ändamål har det stolta Danmark som ju är knuten dit, dragit i strid utan stöd i FN.

Det finns flera skäl att syna USAs kort och kräva euronotering av Irakisk olja i utbyte mot eventuellt samarbete. Förutom vederläggelse av misstankar och en ekonomisk fråga av betydelse är en sådan förhandling en möjlighet att sätta ner foten och rubba timingen för det Nord-Koreanska kärnvapenäventyret. Sedan Jack Pritchard, USAs förhandlare i Nord Korea och den ende i administrationen som ansetts begripa något om landet hoppat av, ser det inte längre ut att handla om förhandlingar utan om att spela ut konflikten medialt så att man vinner presidentvalet och får det kärnvapenprejudikat pentagon behöver. Det är nödvändigt för att man sedan utan motstånd i FN själv kan anfalla vem som helst med kärnvapen i preventivt självförsvar. EU kan försöka påverka den här utvecklingen genom förhandlingar. I de förhandlingarna utgör eurons styrka smärtgränsen för vilka friheter USA kan ta sig med dollarn för att finansiera kriget.

Nord Korea, varom man osentimentalt kan säga att det geopolitiskt och post-ondska liknar en byggtomt på Manhattan, saknar olja och har en blygsam eurobackad ekonomi. Det har däremot inte Kina som ökar sitt innehav av euro i valutareserven. Indonesien, Malaysia, Ryssland, det har gått ganska bra för euron hittils. Men med sin militärmakt sväller USAs under Clintontiden, lysande stjärna upp som en röd jätte, fast, orubblig och oövervinnerlig och många av världens ledare hukar eller löper med i kriget mot terrorn, ett krig som djupast sett är riktat mot dem själva. Samtidigt tickar underskottet på i rasande fart, somliga ekonomer påstår att det kan räcka med en kort oljekris på 2-3 veckor där priset stiger till $90/fat för att sätta rull på Japans valutareserv, då sjunker dollarn med en dominoeffekt på andra länders centralbanker och en panisk valutaflykt kan förmodas följa, denna flykt kan bara absorberas av euron och USAs stormaktstid kan vara över på några veckor. 

Det finns många tänkbara saker som kan utlösa en sådan kris, både avsiktliga handlingar och naturliga skeenden. Underskottet tycks göra en krash närmast till en tidsfråga. Medan den ansvarige politikern skulle rusa till sina kollegor och förhandla fram reform och säkerhet går USA som sagt i krig och det på som det tycks, bedrägliga grunder. Kriget är djupast sett riktat mot oss i Europa och främst euroländerna. 

Den amerikanska politiken verkar inriktad på att militärt försöka behålla sin hegemoni i ungefär sju år då oljebristen börjar göra sig gällande och världsekonomin försvagas och går in i en lång recession. Oerhörda pengar kommer då att tjänas av de oljeproducerande länderna och genom dollarn också USA. I detta läge kan nästa globala dollarnoterade handelsvara skapas för att ersätta den sinande oljan, förmodligen handlar det om vapen. Det kommer att göra dollarn stabil, oron i världen kommer att växa och bevara dess hegemoni i världshandeln medan världens fattigdom blir så stor att vapen till sist är det enda vi har råd att köpa. 

I frånvaron av en Svensk säkerhetspolitik där vi nyss lärt oss att det inte längre finns några hot mot Sverige verkar allt inte längre vara frid och fröjd. Hotet är inte militärt och handlar inte om invasion. Men vi, Europa, befinner oss ändå i krig och av mycket förståeliga skäl. Euron hotar USAs 'alkemiska priviegium' och stora affärside, att ensam kontrollera den valuta som används i större delen av oljehandeln för att därigenom låta omvärlden finansiera ett gapande underskott. Från amerikansk sida handlar det om att vinna eller försvinna. 

Att försvaga euron och splittra Europa måste därför vara USAs första prioritet även om det inte kan uttalas och trots att den officiella amerikanska inställningen till euron är positiv. Därför tycks den tro som ibland framställs att 'USA ska bli snällt igen' bara terrorismen är utrotad eller något annat, vara som bäst naiv. Det nya med euron är att den genom sin storlek fungerar som en svamp som kan suga upp det flyende kapitalet vid en amerikansk finanskrash och därmed har den övertagit guldets roll som ekonomisk tillflykt i orostider. Euron är dessutom bättre och sänker de trösklar som kan sätta en sådan process i rullning vilket destabiliserar den amerikanska ekonomin. Konflikten blev oundviklig i det ögonblick euron skapades och kommer att pågå så länge dollarn och euron inte är knutna till varann och man börjar förhandla om den 'amerikanska livssstil' som skapat underskotten. Samtal om ett sådant valutasamarbete har förts men USA avböjer och indikerar att det inte handlar om ett krig i självförsvar för att rädda sig ur en knipa, utan att man prioriterar världsdominans framför samarbete och ekonomisk överlevnad.  

Att ett utanförskap vid ett nej till euron ger ökat självbestämmade är knappast troligt. Bara en styrkeposition ger denna möjlighet. Vi blir paradoxalt nog mer nyttiga för USAs politik än Danmark som ju skjutit sig själv i foten och gått i krig mot den valuta man själv är knuten till. En pinsamhet som ger dem en svårare ställning inom unionen men som när den i sinom tid inses, kan komma att rättas till vid nästa val. Sverige däremot, kommer genom kronan åka med på tåget obekvämt fastklämd mellan dörrarna och därigenom höra till unionens mest sårbara delar. Vi kan därför antas bli ett primärt fokus för amerikansk påverkan på EU. Från vår svaga position både inom EU och utåt mot USA riskerar vi en 'Finlandisering' där vårt grannskap med det oljeproducerande, strategiskt viktiga och mycket ensamma Norge kommer att bli viktigt, inte minst om Norge, världens andra oljeproducent, skulle fundera på att sälja olja i euro istället för dollar.

Vilka påtryckningar kan vi räkna med? Det kan till exempel handla om ökade krav på tillbakadraget stöd för ICC som ett stort antal länder redan utsatts för. Den specifika frågeställningen om ICC är förmodligen inte avgörande för USA men slår direkt mot en nations självkänsla och etik och djupast sett om man är beredd att försvara FN, de mänskliga rättigheterna och sig själv. Frågan är symboliskt stark och kan därför användas för att uppnå andra, politiska mål varav det överordnade kan förmodas vara att generellt försvaga Europa enligt principen söndra och härska. 

Vad gäller vapenexport till krigförande länder har vi redan accepterat iden att vi inte kan följa våra lagar för då slutar vårt försvar att fungera. Ett mycket större säkerhetsproblem är vårt datorberoende. De allra flesta datorer som används privat och inom den offentliga förvaltningen använder ett amerikanskt operativsystem som vi licensierat och har rätt att använda därför att vi inte är drabbade av amerikanska exportrestriktioner. Om sådana skulle införas blir det för det första olagligt att använda datorerna och för det andra svårt eller omöjligt att uppdatera dessa för att skydda dem från en flod av attacker och virus och de blir snabbt obrukbara. Vad händer med kronan om Sverige inte längre kan använda sina datorer?

Den bristande insikten om sådana risker och även de ekonomiska implikationerna är förvånande eftersom alternativ faktiskt finns. Ta operativsystemet Linux som inte lyder under exportrestriktioner, inte innehåller kod utan insyn och som inte kostar Sverige 10 Miljarder per år i licensavgifter. Att Linux fungerar väl är dokumenterat i ett flertal undersökningar och det används även av pentagon. En nationell IT-strategi som samlad kring en övergång till Linux för den offentliga förvaltningen skulle dessutom kunna jumpstarta Sveriges IT-industri och samtidigt i stort sett vara självfinansierande. Den årliga besparingen på 10 miljarder motsvarar ca 40 Miljarder i inhemska konsultköp eftersom det mesta skulle gå till löner och omedelbart återföras till stat och kommun som skatt. 

Möjligheten att drabbas av exportrestriktioner och påföljande kollaps vid en intressekonflikt med USA begränsar alltså vår handlingsfrihet och kommer att ske med hänvisning till kriget mot terrorn. Hotet behöver inte verkställas, knappt ens uttalas, vår självvalda sårbarhet begränsar vårt självbestämmande till 'rätt beslut'. Sådana kommer att belönas med amerikanskt stöd för kronan och därför är det troligt att den kommer att stärkas efter ett Nej. Faktum är att vår roll som amerikansk ambassadör och del i det av D. Rumsfeld benämnda 'Nya Europa' redan förbereds på den liberala pressens ledarsidor. Ett 'nytt Europa' av självbeskadade nationer där vi till sist kan komma att bli ensamma kvar. 

Vi lever i en osäker tid. Allting som är sagt i den här artikeln kan vara fel. Den bygger på hypotesen att den egentliga orsaken till kriget i Irak handlar om vilken valuta Saddam Hussein sålde sin olja i och att den ekonomiska betydelsen av detta får andra orsaker att framstå som små och obetydliga. Om USA inte har något emot att Iraks olja fortsätter att noteras i euro så återgår författaren ödmjukt och botfärdigt till dagens verklighet av skräck och terror.

Förutom EMU omröstningens nationella nyttoaspekter står vi mitt i en stormaktskonflikt och den 14/9 väljer vi sida. I det perspektivet står valet mellan euro och dollar. 

Ett nej till euron vore ett riktigt självmål, identitetsmässigt, säkerhetsmässigt och förmodligen i det långa loppet ekonomiskt. Förutom att vara en röst på George Bush stärker ett Nej vår tradition av svek från tyska trupptransporter under andra världskriget till baltutlämning. I dag gäller sveket den union där vi är demokratiskt representerade. Minns att vi faktiskt drog i krig för att hjälpa Finland en gång. Låt oss göra det igen, för vår egen skull. 

Referenser:

britons4peace.org.uk/articles/putland1.html
homepage.eircom.net/~gulufuture/news/eurozone_war030323.htm
www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=150904
www.ratical.org/ratville/CAH/RRiraqWar.html
www.oilempire.us/euro.html
www.feasta.org/documents/papers/oil1.htm
www.shwa.org/topic/iraqwar/911/911.htm
www.888webtoday.com/joyce8.html
www.asponews.org/ASPO.newsletter.031.php
www.google.com/search?hl=en&ie=UTF-8&oe=UTF-8&q=Euro+dollar+war

Erik Ullman bor på Gotland och är småföretagare
erik@nospam.happysoft.com

Artikeln är fri att publiceras i sin helhet, i redigerad form efter kontakt med författaren.